Rättvik, hemvändarstaden – hit flyttar man tillbaka efter att ha haft sitt yrkesverksamma liv på annan ort. Det är inte ett kollektiv som möter oss i Rättvik, utan verkligen individer från olika håll. Många har bott i storstan, de är lite världsvana. Men vi har också en grupp ur-rättvikare med oss. Vissa damer yppar under presentationen saker som: ”jag är ingen, jag har inget att berätta, jag har bara tagit hand om barnen. Jag kan ju lika gärna vara här. Gör ju ändå inget annat.”
Kan man leva ett helt liv och mot slutet vara som ett blankt papper som ingenting tänkt, ingenting velat, ingenting tyckt? Jag tror inte på er, tänker jag
Plötsligt öppnar en av damerna, Ruth, handväskan hon alltid har i knät. En gubbe av trä stirrar upp på mig och Ylva som sitter bredvid. ”Hela mitt liv är trägubbar”, säger Ruth. Det visar sig att hela Ruths hem är fyllt av trägubbar. Finns inte en millimeter över. Hon har bokstavligen täljt hela sitt livs berättelse från födelsen och framåt. Den vanskapta flickan med klumpfot, som trots allt blev gift och älskad av en man.
/Stina Gardell, Projektledare
Filmer skapade under den mobila dokumentärredaktionen i Rättvik
Doris blommor
Tunnbröd
Forden
Studentmorfarn
Ukulaidies
Min man fyller snart 65
Jag kan om jag vill
Tankar vid vedklyven
Mitt liv i gubbar
Ett urval texter och dikter skapade under den mobila dokumentärredaktionen i Rättvik, Pdf-filer
Dikter - Barbro Barwing
En vanlig dag
Far for till Amerika
Fem i sex
Min motionsrunda genom byn
Mint och kattpink
Spanienresan
